Brago!

En lång och knaprig historia

Redan för fyra tusen år sedan bakade fenicierna ett slags torrt bröd som skulle hålla flera månader på resorna över Medelhavet. Kanske var det därför ingen slump att det var just en skeppsredare som startade Sveriges allra första kexbageri.

Carl Leopold.jpgCarl Leopold Berggren var en driftig man. Han hade en hustru från England, som enligt sitt hemlands tradition givetvis alltid ville ha kex och kakor till sitt afternoon tea. I Göteborg fanns vid den här tiden många engelska köpmansfamiljer med liknande vanor, och bruket att äta kex spred sig från Göteborg till Stockholm och andra städer.

Bästa läge vid älven

1888 beslutade Sveriges riksdag om en kraftig tullhöjning, vilket innebar att importerade kex skulle bli mycket dyrare. Carl Leopold Berggren såg sin chans, och började planera för Sveriges allra första kexbageri. Att han valde Kungälv var ingen slump, här fanns goda transportmöjligheter via Nordre Älv där ångbåtar och mjölpråmar lätt kunde lägga till vid fabriken. Berggren tog hjälp av några skotska kexexperter från Glasgow, som efter mycket övertalning gick med på att dela med sig av sina kexhemligheter.

kexbageriet.jpg


Det första provbaket

handstampel.jpg

På luciadagen 1888 var det dags för det första provbaket. Så här berättar en Kungälvsbo som var med:

”Mr Cruickshank såg efter att allt gick rätt till. Man skulle baka Butter Nuts. Av de andra skottarna skötte Smith valsen och Docherty såg till att handstämplingen gjordes rätt. Kavlingen skedde på ett stort björkbord, stämplingen för hand med en rörstans av bleck. När Cruickshank gick fram för att smaka och fann att han lyckats, sken han upp, skrattade och ville att vi alla skulle ta för oss och smaka. Han kunde inte svenska utan ropade ”Hello boys”, pekade på kexen och sedan på våra fickor för att vi skulle förstå att det var fri förtäring.”


tackkort.jpg

Perfekt för polarexpeditionen

Bageriet gick bra, Göteborgs Kexfabriks AB vann flera utmärkelser och utsågs 1897 till kunglig hovleverantör. Flera kända polarexpeditioner utrustades med kex – bland annat Andrées luftballongsfärd till Nordpolen samma år. Tackkortet är från Otto Nordenskjöld, som fick med sig några lådor kex på sin sydpolsexpedition 1901.


Strålande tider

Strålande tider

Tillverkningen gick strålande, 1910 såldes inte mindre än 140 olika produkter. Kexen packades i vackra blecklådor och såldes sedan för det mesta i lösvikt ute i butikerna. Mariekex, Albertkex, Travellers, Honeymoon York Cakes och Kosmopolit…
Första världskriget innebar en kraftig ransonering av råvaror, men så snart freden kom satsades det ytterligare på utbyggnad. I början av 30-talet var Göteborgs Kex Skandinaviens modernaste bageri med eget laboratorium. Vi började nu också tillverka artiklar med skum och choklad, som blev mycket populära särskilt bland ungdomar. Den mesta av marknadsföringen under den här tiden riktades dock till husmödrar – med stor framgång.


Tunna Crackers

Elektriskt bak ger bästa smak

Vid 50-årsjubileet 1938 tillverkades tonvis med kex och wafers varje dag. Nu hade Göteborgs Kex övergått till elektrisk uppvärmning av ugnarna vilket gav en jämnare gräddning. ”Elektriskt bak ger bästa smak” var nu bageriets motto. Det blev vanligare att man förpackade kex i paket i stället för att sälja dem styckvis.


Husmorsannons

Bakande hemmafruar – ett hot mot kexförsäljningen

Vid mitten av förra århundradet kom den första större motgången för Göteborgs Kex. I en detaljerad marknadsrapport från 1949 kan man läsa följande.
”Efter att under flera år ha rönt en god och jämn efterfrågan på våra artiklar uppstod med en gång liksom försäljningsstopp. Konkurrensen hårdnade till, inte bara våra gamla konkurrenter visade sig mer än någonsin vitala, utan även småtillverkare irriterade marknaden. Den största konkurrensen möttes dock från husmödrarna själva, som fann en stor glädje i att baka, nu sedan både mjöl, socker och smör blivit fritt.”
Mycket av marknadsföringen handlade alltså nu om att övertyga husmödrarna om Göteborgs Kex förträfflighet.


Pepparkakor

Spröda läckerheter i nya förpackningar

Ett annat problem under den här tiden var att kex framför allt var en sommarprodukt, förknippad med badutflykter och eftermiddagskaffe i bersån. På sommaren hade man till och med svårt att tillgodose den stora efterfrågan. På vintern låg kexen kvar i hyllorna och drog till sig fukt och främmande lukter, som det fanns gott om i den tidens speceriaffärer. De sulfitförpackningar som användes kunde hålla kexen knapriga och torra i högst en månad. Göteborgs Kex satsade nu stort på nya förpackningar med aluminiumfolie och ett tunt skikt av vax. Genom att helt sonika doppa ner kexpaketen i en hink vatten kunde kexsäljarna stolt demonstrera för handlarna hur utmärkta de nya förpackningarn var på att bevara kexens sprödhet och smak. Det här blev en starkt bidragande orsak till att Göteborgs Kex åter blev marknadsledande 1956.



Guld Marie pojke

Marknadsföring gav växtvärk

På 60-talet började Göteborgs Kex på allvar satsa på marknadsföring. Det annonserades i fyrfärg i ledande dam- och familjetidningar. Guld Marie, Snackers och Kungälvs Pepparkakor var de största produkterna. Annonseringen följdes upp med butiksmaterial som anknöt till annonserna. Vi uppmanade också butikerna att disponera kexhyllorna så att de kexprodukter som för tillfället marknadsfördes stort eller sålde bäst hamnade i blickfånget och fick större utrymme.
Nu skedde också en förändring i utbudet. De exklusiva kexsorterna gick starkt framåt och gränsen mellan kex och kakor höll successivt på att försvinna.
1967 köpte vi konkurrenten Örebro Kex – allt för att kunna möta den hårdnande konkurrensen från utlandet.
Efterfrågan ökade och bristen på arbetskraft var påtaglig. Varje morgon hämtades arbetskraft med buss från Uddevalla och Lilla Edet. Tjänstemän från kontoret fick rycka in och jobba i fabriken två kvällar i veckan.


Kung Oscar

Kex på export

På 70-talet byggdes bageriet ut, och omfattande rationaliseringar genomfördes. Exporten ökade explosionsartat, särskilt till våra nordiska grannländer.
Vi ville nu få ett mer samlat grepp på förpackningarna, vars grafiska utseende spretade åt olika håll. Göteborgs Kex blev från och med 1974 det nya varumärket för alla produkter och man slopade helt Örebro Kex som hängt med sedan uppköpet.
Fram till nu hade företaget ägts av ättlingar till grundaren Carl Leopold Berggren, men i samband med nya större investeringar behövdes en större aktör. Marabou gick in som helägare 1979.


Lakrits wafers

En explosion av smaker

Åttiotalet var ett gyllene årtionde på många sätt. Bageriet byggdes ut och utvecklades. Exporten till länder som Holland och USA ökade. Nu gjordes återigen en uppdatering av förpackningarna.
Nu skedde också en fullkomlig explosion på produktsidan, där mottot verkar ha varit att tillfredsställa alla smakriktningar – bokstavligt talat. Kexen fylldes med krämiga smaker av hallon, persika, jordnöt, ananas, lakrits, äpple/kanel, apelsin, björnbär, vinbär, banan, päron, kiwi, aprikos, mango…



Marknadsledande i Norden

Sedan 1994 ingår Göteborg Kex i norska Orklakoncernen och bageriet producerar nu kakor och kex till såväl våra norska som finska grannar under varumärkena Saetre Kjeks och Kantolan. I dag arbetar runt 500 skickliga medarbetare med att förse svenska folket med ett 30-tal kex- och kakfavoriter. Mycket har hänt på Göteborgs Kex sedan december 1888, men det som har bestått genom tiderna är vår ständiga vilja att utveckla nya och bättre kakor och förpackningar i ett bageri där alla känner stort engagemang för det vi producerar.

Logotyper